Pizza och öl

Jag visste ju att sådana stunder skulle komma och att det bara gäller att bita ihop och inte bekymra sig, men när man är mitt i det är det svårt att tro att det ska gå över. Jag talar förstås om hemlängtan. I mitt fall handlade det inte direkt om längtan att vara just hemma, utan snarare om en allmän oro i kroppen som under dagens lopp förvandlades till en brinnande irritation - ett Eichholzskt hat rentav för de som vet vad jag menar med det - gentemot allt och alla. Eftersom jag var cykelburen den dagen - det här var i fredags - kändes det som om varenda kines på cykel, i bil, buss eller kärra förtjänade ett rejält kok stryk.
Det fanns inte mycket annat att göra än att ha en kväll av moraliskt och kroppsligt förfall. Med andra ord, jag sökte upp en pizzeria (Kunming är trots alls en turiststad) och beställde en jättepizza med getost som jag visste att jag skulle bli illamående av, plus ett par stora öl. Efter att ha rivit ner lampan ovanför mitt bord ett par gånger (den var inte riktigt byggd för män i tvåmeterstrakten) stegade jag sedan ut därifrån med svällande buk och växande självförtroende. Ett besök i dvd-butiken senare kunde jag lägga mig ner i hotellets säng och se på filmhistoriska mästerverk som xXx2 och Fantastic 4.

På tal om hotell så har jag nu flyttat ut från mitt lyxhotell jag bebodde i helgen. Jag kände ett stort behov av att skämma bort mig själv, så jag satsade 230 yuan per natt i två nätter på ett hotellrum med badkar, rena sängkläder och telefon. Telefon skulle det visserligen vara värt att betala för att slippa ha på rummet, för gängse tankegång i det här landet tycks vara att en ensam man på hotell förtjänar sällskap. Med andra ord ringer det prostituerade med jämna mellanrum dygnet runt. Efter några samtal drog jag ur kontakten.
Mitt nya "hotell" har en betydligt mindre räkning, och rummet är komplett med färg-tv från 70-talet, söndrigt myggnät i fönstret och smutsiga sängkläder. Nåja, det är bara för två nätter, för i morgon bär det av till Jinghong, där jag ska cykla omkring ett par dagar, för att sedan bege mig över gränsen till Laos. Förutsatt att jag får mitt visum i morgon det vill säga. Mannen på Laos ambassad verkade vara av den äkta sydostasiatiska det-händer-när-det-händer-stilen, så man kan väl inte veta helt säkert.

För den som vill studera kinesiska tror jag att Kunming kan vara ett bra ställe. Här finns i alla fall ett stort universitet med en avdelning för att lära ut kinesiska åt utlänningar, och i närheten av universitetsområdet finns det mängder av kaféer och matställen riktade åt västerlänningar där man ser idel vita ansikten, så tydligen är det populärt.