Gudagåvan

Oj rackarns det var länge sedan jag skrev något här! Påsken kom och gick utan dramatik, och nu i helgen härjades det utan like på herr- och dammiddag på Casa. Vad som hänt där emellan är jag inte helt säker på, men troligen har jag studerat.

Den närmaste utmaningen är att skriva ett arbete för kursen Management and Philosophy. Tanken är att jag ska undersöka vad Platon sade om karisma, och relatera det till dagens forskning i ämnet. Det ställer till problem inte bara för att jag aldrig skrivit filosofiska texter förr, men också för att Platon helt enkelt ansåg karisma vara något som en person blev tilldelad av gudarna, och mera än så tyckte han inte (med tanke på att jag hade helt fria händer att välja vad jag ville skriva om har jag väl bara mig själv att skylla). Skriv nu 20 sidor om det! Det blir väl att jämföra det hans tankar om ledarskap i allmänhet. Däremot tänkte jag använda ett par bibelcitat i arbetet också, något jag inte tror görs så ofta på Hanken. Bibliotekarien såg synnerligen konfunderad ut när jag frågade efter en engelskspråkig bibel.

Senaste nytt från Burma

14- till 16-åriga flickorna Lawan Nan, Chamtan Ninlan, Namkhee Khawdang och Poe Lan från Kachin-området i Burma har slängts i fängelse - för att ha blivit gruppvåldtagna. Enligt deras utsago var de på väg hem från en karaokebutik när de plockades upp av soldaterna, fördes till ett läger och våldtogs. Efteråt anmälde flickorna ärendet till den lokala domstolen, som svarade med att anklaga dem för bland annat prostitution och skicka dem till ett fängelse i norra Burma.

Det här är inget unikt fall i Burma, officiellt Myanmar, där militären ständigt tar sig liknande friheter, speciellt när det gäller minoritetsfolk som har en om möjligt ännu besvärligare livsstituation än resten av landets befolkning.

Efter en tragisk nyhet behöver man lätta upp stämningen med en tragikomisk, och sådana finns det gott om i Burma. I samband med årets Valentine's Day ville en lokal handelsman i Mandalay glädja sina nära och kära genom att trycka en samling dikter han skrivit. Dessa böcker delade han sedan ut gratis. Problemet var att han i två av dikterna nämnde general Aung San, en högt vördad frihetskämpe från tiden innan militärjuntan tog makten, och dessutom far till husarresterade NLD-ledaren Aung San Suu Kyi. Det skulle han inte ha gjort. Han häktades raskt på okända grunder och har inte setts till sedan dess. Gissningsvis handlar det om en grundlig utfrågning och inte om långstidsvistelse i fängelse, men det är ändå märkligt eftersom Aung San hedras med jämna mellanrum i Burma utan att någon spänner sig desto mera. Jag har själv besökt ett av hans gamla hus som i dag fungerar som museum med juntans goda minne.

Åsiktssmygeri

Satt på spåran i dag och tittade ut genom fönstret på allt och inget, när jag fick syn på en papperslapp som stack ut ur en springa mellan fönstret och någon byggteknisk detalj vars funktion jag inte ides utreda desto mera. Ni ser lappen här bredvid - en urklippt tidningsrubrik och ett indignerat tillägg som ska upplysa läsaren om att nämnda besvärlighet också sker här i landet. Vackert så, det är ju bra om man kan lära folk något nytt, men själv tycker jag det skulle vara intressant med någon form av källa, eller åtminstone en avsändare (Suomen musliminaiset r.y. kanske?) och någon kontaktuppgift om man vill veta mera.

Frågan om muslimer och deras (i vissa fall påtvingade) traditioner har överhuvud inte tagits upp speciellt mycket i Finland, åtminstone inte som jag har sett. I Sverige debatterades slöjornas vara eller icke-vara till utmattning förra sommaren, och i England får skolor nu för tiden förbjuda heltäckande slöjor på sina elever. Det skulle vara intressant om debatten togs upp också här. Åtminstone där jag bor rör det sig en hel del muslimska damer som man inte ser något mera än ögonen på, så diskussionsunderlag måste det ju finnas.

Fallet med den krympande t-skjortan

När jag var 12 år gammal poserade jag på sjuans klassfoto iklädd en Musse Pigg-t-skjorta stor som ett tält. Den var dessutom vit, precis som väggen bakom mig, vilket gjorde att på den svartvita kopian av fotot såg det ut som om mitt huvud svävade i luften. Nåväl, det var en bisats, huvudpoängen är att t-skjortan var stor. Sedan dess har mina t-skjortor stadigt krympt i storlek: ärmarna har stigit från armbågslängd till mitten av överarmen, det tomma utrymmet mellan ryggen och tyget har minskat. Någon gång i slutet av gymnasiet tyckte jag det var en bra idé med t-skjortor som faktiskt satt på plats mot huden i stället för att flaxa omkring. Tack vare min märkliga kroppsbyggnad har dessa tajta t-skjortor ibland haft en benägenhet att lämna delar av magen i dagen, lite som de skandalomsusade högstadieflickornas toppar på slutet av 90-talet.

Orsaken att jag berättar det här är att jag i fredags, för första gången på antagligen 14 år, tog på mig en riktigt stor t-skjorta igen, och det var efter konserten på Nosturi där jag stod nästan längst fram i publiken och såg en av de allra största, Method Man, dra en show som jag inte tvekar att utnämna till den bästa konsert jag varit på! Aldrig någonsin har jag upplevt en artist som varit så publiktillvänd, så positiv, så generös och så skicklig på en och samma gång. Inga konstigheter, bara Mr Meth, polaren Streetlife och en DJ på en liten scen framför några hundra personers publik, men från att det hela drog igång med The Prequel var jag, och hela publiken, helt såld.

Inte bara hade Meth en utstrålning som som drog publiken till sig, men han gjorde också allt för att fysiskt komma i kontakt med oss. Jag räknade till sju stagedives, varav ett gjordes i form av en framlängesvolt som kunde ha slutat hur dåligt som helst, och ett ryggdyk rakt i mitt ansikte. Jag var beredd och lyckades fånga honom, men vad jag inte var beredd på var hur svettig han var. En ordentlig dusch är nog den bästa beskrivningen av upplevelsen. Sedan tog mannen också i ett skede en stol över axeln och gick lugnt ut i publiken, ställde sig på stolen och drog en låt därifrån.

T-skjortan köpte jag alltså efter konsterten. Den har Wu Tang-logon på framsidan, och är jäkligt stor.