Thriller var det ja

Det är inte bara jenkkisoldater som gillar Thriller. Ett fängelse på Filippinerna använder sig av massdans som terapi, och överfångvaktaren hävdar att det har förbättrat fångarnas beteende märkbart.

Lite från de frias land

Neolibertarianer har en benägenhet att skarpt ifrågasätta allt som inte sammanfaller med deras syn, något som Economist nu också kommenterar i en kort text om presidentkandidaten Ron Paul:

His supporters are diligent correspondents and, having published this article, The Economist expects to hear from them.

Från samma tidnings blogg: bara för att man sysslar med högteknologi behöver man inte vara befriad från dyslexi.

Soldattidsfördriv

Se en biffig amerikansk Irakkämpe dansa Thriller...



De verkar vara uttråkade, stackrarna. Ändå är den amerikanska armén utmattad. Enligt riktlinjerna ska de få vila två gånger mera än de är på jobb, till exemel ett år i Irak, två år hemma, men i dagsläget är de mera på fältet är lediga. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med amerikanska unga män för att kriga på så många olika ställen som Bush skulle vilja. Britterna har rätt till ännu mera vilotid: en del arbete, fyra delar ledighet.

Jag jag jag!

Eftersom det är min blogg måste jag väl få länka till sånt jag är med i också. Så här är ett inslag i finlandsvenska Tv-nytt där jag berättar om mina erfarenheter av mikrolån via websidan Kiva.org. Kort och koncist blev det, så jag hade ingen möjlighet att lägga ut texten om varför staten inte ska blanda sig i välgörenhet och varför hjälpdrakar som Amnesty och Röda korset bara slösar med bidragsgivarnas pengar.

Tarja, vår Tarja

Sitter på jobb och skriver om det ena och det andra, och kan inte låta bli att irritera mig på vår presidents veliga attityd gentemot Ryssland. Imorgondagens Hbl kommer det å ena sidan att vara en artikel om spionhärvan mellan Ryssland och Storbritannien som mer och mer börjar likna kalla kriget. Å andra sidan finns också en bild på Tarja och Putin som skrattar tillsammans under ett kulturevenemang. Någon kritik har hon inte framfört. Samma sak var det för någon månad sedan när Ryssland och USA grälade om missilförsvar i Östeuropa. Samtidigt som Ryssland visade framtänderna och sade att de skulle vända missiler mot Europa sade Tarja i en intervju att hon gärna bor bredvid ett starkt Ryssland. Hon hade också många möjligheter att diskutera tullar när det var aktuellt i början av sommaren, men nej.

Det finns ingen orsak för Finland att gå i Rysslands ledband. Inte år 2007.

Att lära hundar vara tysta

No person shall permit an animal, including a bird, under his or her control to cause unreasonable noise.

Det var punkt 24-222 ur New Yorks Noise Code. Tydligen var det lite för vagt för Michael Bloomberg, som för ett par år sedan drev igenom en uppdaterad version (pdf). Nu är det gällande djur fullkomligt klart att:

No person having charge, care, custody, or control of any animal shall cause or permit such animal to cause unreasonable noise including, but not limited to, any sound that is plainly audible at any location within any residential receiving property as set forth below:
(a) At or after 7 a.m. and before 10 p.m., continuously for a period of 10 minutes or more.
(b) At or after 10 p.m. and before 7 a.m., continuously for a period of 5 minutes or more.

I praktiken får folk böter på minst 75 dollar om de inte håller sin hund lugn enligt ovannämnda angivelser. Visserligen är oljud den mest citerade irritationskällan på stadens hotline 311, men ändå kan man ju tycka att påfund som Operation Silent Night, när polisen far ut till ett utvalt område en masse med decibelmätare och hela köret och forslar bort bilar vars alarm stått på för länge, stänger ned restauranger som spelar för hög musik och, ja, vad man ju gör med hundarna, är lite att ta i. Då föredrar jag nog en störd nattsömn om alternativet är att polisen bestämmer över mina grannars stereoanläggningar och husdjur.

Georgetown = Hanken?

Läste just en alldeles ljuvlig artikel om de unga rika kretsarna i Georgetown, alltså USA:s senatorers och diplomaters hemkvarter utanför DC. Inte bara är den en typisk skratta-åt-rika-snorungar-artikel som man kan kritisera hur mycket som helst för att vara vinklad, men när den beskriver de här festande seglarskoklädda barnens diskussionsforum på webben kan jag inte hjälpa att jag börjar tänka på ShsWeb. Det diskuteras hurudan bil man borde skaffa, vilka kläder som är rätt när, var man kan vara säker på att få i helgen, plus att det vädras en hel del rasistiska och kvinnoförnedrande åsikter. Läs också kommentarerna till artikeln!

A är inte samma som i

Alla vet ju att lägger man till ett "i" på slutet av ett svenskt ord så blir det finska. "-lainen" kan också fungera, eller "-nittani". Vad kommunalarbetarna i min stadsdel inte insett är att bokstaven "a" inte gör ord till svenska. Jag bor på Romgatan, och tills för ett par veckor sedan klarade vi oss fint utan gatunamnsskylt (fint och fint, taxichaufförena har faktiskt svurit flera gånger och muttrat om oansvariga politiker som inte kan uppdatera kartor och skyltar). Men häromdagen fick vi en skylt. Överst står det Roomankatu, och under står det Romagatan.

Exotiken slutar inte där. Under en joggingtur i området upptäckte jag nyligen att jag bor granne med några asiatiska kvarter. Men problemet var samma där: Indiagatan, Syriagatan...

Nåja, det är ju mest lustigt och inte något att irritera sig över. Det som man däremot SKA irritera sig över är The Games usla spelning i Helsingfors i torsdags! Visserligen har han en mängd bra låtar, och hans rapteknik kan man inte klaga på, men maken till lathet har man sällan sett. Karln spelade i 50 minuter och struntade i att köra extranummer, och hans polare stod bara längst bak på scen och drack och rökte gräs. Nä, man får vara från Compton hur mycket man vill, men man måste ändå ge publiken vad den vill ha.

Gudagåvan

Oj rackarns det var länge sedan jag skrev något här! Påsken kom och gick utan dramatik, och nu i helgen härjades det utan like på herr- och dammiddag på Casa. Vad som hänt där emellan är jag inte helt säker på, men troligen har jag studerat.

Den närmaste utmaningen är att skriva ett arbete för kursen Management and Philosophy. Tanken är att jag ska undersöka vad Platon sade om karisma, och relatera det till dagens forskning i ämnet. Det ställer till problem inte bara för att jag aldrig skrivit filosofiska texter förr, men också för att Platon helt enkelt ansåg karisma vara något som en person blev tilldelad av gudarna, och mera än så tyckte han inte (med tanke på att jag hade helt fria händer att välja vad jag ville skriva om har jag väl bara mig själv att skylla). Skriv nu 20 sidor om det! Det blir väl att jämföra det hans tankar om ledarskap i allmänhet. Däremot tänkte jag använda ett par bibelcitat i arbetet också, något jag inte tror görs så ofta på Hanken. Bibliotekarien såg synnerligen konfunderad ut när jag frågade efter en engelskspråkig bibel.

Senaste nytt från Burma

14- till 16-åriga flickorna Lawan Nan, Chamtan Ninlan, Namkhee Khawdang och Poe Lan från Kachin-området i Burma har slängts i fängelse - för att ha blivit gruppvåldtagna. Enligt deras utsago var de på väg hem från en karaokebutik när de plockades upp av soldaterna, fördes till ett läger och våldtogs. Efteråt anmälde flickorna ärendet till den lokala domstolen, som svarade med att anklaga dem för bland annat prostitution och skicka dem till ett fängelse i norra Burma.

Det här är inget unikt fall i Burma, officiellt Myanmar, där militären ständigt tar sig liknande friheter, speciellt när det gäller minoritetsfolk som har en om möjligt ännu besvärligare livsstituation än resten av landets befolkning.

Efter en tragisk nyhet behöver man lätta upp stämningen med en tragikomisk, och sådana finns det gott om i Burma. I samband med årets Valentine's Day ville en lokal handelsman i Mandalay glädja sina nära och kära genom att trycka en samling dikter han skrivit. Dessa böcker delade han sedan ut gratis. Problemet var att han i två av dikterna nämnde general Aung San, en högt vördad frihetskämpe från tiden innan militärjuntan tog makten, och dessutom far till husarresterade NLD-ledaren Aung San Suu Kyi. Det skulle han inte ha gjort. Han häktades raskt på okända grunder och har inte setts till sedan dess. Gissningsvis handlar det om en grundlig utfrågning och inte om långstidsvistelse i fängelse, men det är ändå märkligt eftersom Aung San hedras med jämna mellanrum i Burma utan att någon spänner sig desto mera. Jag har själv besökt ett av hans gamla hus som i dag fungerar som museum med juntans goda minne.